Händerna ner och fötterna upp .

   Idag har varit än sån där jobbig när man tänker så här i efterhand att man entligen inte ens borde gått upp ur sängen när klockan ringde. Man visste nog det reden när man satte sig upp i sängen, eftersom man la sig med huvudvärk och yrsel... 
   man kan inte sätta fingret och berätta vad det är som är så fel fast man bara skulle vilja släppa allt och hoppa upp i mammas knä och storgråta, helt sådär utan anledning..  Bara för att allt och ingenting känns skit,.  
    Idag har varit en sådan dag.., fast jag har bitit ihop., som jag brukar göra. det är sånt jag gör. biter ihop och hoppas att det har gått över till i morn.

Sometimes you only have to have hope...

 Dagar som denna är jag glad att jag har världens mysigaste pojkvän att krypa ner hos..  Kärlek.

I morn blir det nog upp till gamla älskade skolan för att kolla lite grejer, och sedan mys lunch på det forna wanselius (låt oss hoppas att elin är kvar så ;)  internt.. ) med lilsyrran.,, Loove.

end of today..



  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0